Författare: Sam Engman

Ibland blir även jag irriterad och det sker bland annat när jag i arbetet med säkerhet stöter på resonemang i stil med: ”Vi har en bra och säker arbetsmiljö och är nöjda som det är, vi har bara en olycka där någon skadar sig vart fjärde år.”

Årsfrekvensen kan variera men annars är det ungefär så det låter. När jag hör det får jag ta ett djupt andetag. Personen ser säkert inte det absurda i sitt resonemang utan är egentligen väldigt nöjd med både sitt svar och sitt resultat.

Men egentligen är det en väldigt omvänt resonemang, för det personen och organisationen egentligen säger är att de accepterar att en person på arbetsplatsen skadar sig vart fjärde år. Säg att jag arbetar hos den arbetsgivaren i 15 år, det innebär att jag eller någon av mina kollegor kommer råka ut för minst tre olyckor.

Egentligen vill jag dra det så långt att man med det resonemanget godkänner olyckorna som en kostnad för att verksamheten ska fungera. Så vad de egentligen säger till mig är ”på min arbetsplats låter vi någon skada sig vart 4e år och det är okej.”

En säker och bra arbetsmiljö behövs – för vi är alla viktiga för någon och en olycka drabbar inte bara den skadade utan även personerna i hens liv. Det är bara gå till sig själv:
Hur skulle jag reagera om någon som jag bryr mig om inte kom hem från jobbet?